bild-banner-hemsidany.jpg
   

   

          _dsc0040-2-2.jpg

       _dsc0013-2.jpg   

             

            _11_img_8241.jpg

  

             _04_dsc0052-2-2.jpg

Att lyckas med skolan

Kunskap - läsning

Vi vet idag utifrån den senaste utvecklings- och skolforskningen och i synnerhet J. Hatties forskning ” Visible Learning, 2009”, som bygger på effektstorlek av framgångsfaktorer i skolan, att barn bär med sig tidigare kunskaper och erfarenheter från förskolan, hemmet och uppväxttiden som leder till olika förväntningar om skolan.

Vi vet idag att de skolsystem som förstår skillnaden mellan deklarativ kunskap (fakta- och förståelsekunskap) och implicit kunskap (underförstådd kunskap genom övning och erfarenhet ex tala, läsa, cykla) är skolsystem som lyckas.

 

Skolsystem som slutar se skillnaden på det får två omedelbara effekter;

1.     Läsnivån börjar sjunka

2.     Allt fler misslyckas i skolan och får svårt att tillgodogöra sig kunskaper som skapar adekvata möjligheter och förutsättningar för framgång i livet.

I många områden i Sverige når inte eleverna upp till grundläggande kunskap i läsning, vilket innebär att etnicitet, kön och socioekonomi har stor betydelse för den implicita kunskapen. 

De försämrade resultaten i skolan har också förödande sociala konsekvenser.

Prof. D Ingvar menar: – En bra läsförmåga är det viktigaste verktyget man har för sin utbildning. Utan läsning stannar skolan. Läsning möjliggör inte bara kunskapsinhämtning och utvecklar förmågan att tänka abstrakt utan påverkar också självbilden.

 

De försämrade resultat vi ser bland svenska elever är baserad på resultat från PISA-undersökningarna. PISA (Program for International Student Assessment) är en internationell undersökning av 15-åringars kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap.

PISA-undersökningar har genomförts vart tredje år med start 2000. Vid 2000 och 2009 studerades läsning mer ingående, vilket innebar att man kunde jämföra med tidigare resultat både internationellt och nationellt. Resultaten är forskningsbara och vi har tyvärr sett en signifikant försämring av resultaten i läsning från 2000 till 2009.  Vi ser också motsvarande siffror i matematik och No (naturorienterade ämnen)

 

Forskningen pekar på betydelsen av en tydlig och aktiv lärare som förmår att engagera, skapa meningsfullhet, uppmuntra alla elever och se till att det är lugn och ro i klassrummet (klassanda) utifrån ett pedagogiskt och ämnesdidaktiskt perspektiv.

I många av skolorna i Sverige saknas en adekvat värdegrund, vilket handlar om att ha en genomtänkt grundsyn för skolan som är nödvändig för arbetet med skolans utveckling. Målet är att alla (personal, elever och föräldrar) ska känna sig delaktiga i verksamheten och stolta över den. Därigenom skapas en framgångsrik och livskraftig skola.

Värdegrunden har betydelse för att:

Få en kollegial samsyn (ett fungerande team)

Skapa meningsfullhet hos eleverna och personalen

Skapa klassanda för att få lugn och ro i klassrummet

Innehåll:

Vad säger forskningen?

Skolans utveckling under 50 år

Hur skolan ser ut idag

Skickliga lärare

Kollegialt samarbete

Att bli motiverad/sedd

Vad vi kan påverka

Hur man skapar klassanda

Självinsikt (jagbild)

Personlig utveckling

Konflikter

Vilka metoder fungerar bäst

Skolans värdegrund

Föreläsningen tar knappt 2 timme att se

Föreläsningens uppföljningsmaterial bygger de grundpelare som senaste forskningen och skolverket bevisat vara viktigast för en positiv och effektiv kunskapande miljö;

  • Kollegial samsyn
  • Värdegrund
  • Laganda
  • Självanalys

 

 

© Copyright. Alla rättigheter reserverade. | Kunskapsfyren